do
Übersicht aller Übersetzungen
- dō → siehe „dāre“dō → siehe „dāre“
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. crēdō 2. Person 2. crēdis 3. Person 3. crēdit | 1. Person 1. crēdimus 2. Person 2. crēditis 3. Person 3. crēdunt |
Futur | 1. Person 1. crēdam 2. Person 2. crēdes 3. Person 3. crēdet | 1. Person 1. crēdemus 2. Person 2. crēdetis 3. Person 3. crēdent |
Imperfekt | 1. Person 1. crēdebam 2. Person 2. crēdebās 3. Person 3. crēdebat | 1. Person 1. crēdebāmus 2. Person 2. crēdebātis 3. Person 3. crēdebant |
Perfekt | 1. Person 1. crēdidī 2. Person 2. crēdidisti 3. Person 3. crēdidit | 1. Person 1. crēdidimus 2. Person 2. crēdidistis 3. Person 3. crēdidērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. crēdiderō 2. Person 2. crēdideris 3. Person 3. crēdiderit | 1. Person 1. crēdiderimus 2. Person 2. crēdideritis 3. Person 3. crēdiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. crēdideram 2. Person 2. crēdiderās 3. Person 3. crēdiderat | 1. Person 1. crēdiderāmus 2. Person 2. crēdiderātis 3. Person 3. crēdiderant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. crēdam 2. Person 2. crēdās 3. Person 3. crēdat | 1. Person 1. crēdāmus 2. Person 2. crēdātis 3. Person 3. crēdant |
Imperfekt | 1. Person 1. crēderem 2. Person 2. crēderēs 3. Person 3. crēderet | 1. Person 1. crēderēmus 2. Person 2. crēderētis 3. Person 3. crēderent |
Perfekt | 1. Person 1. crēdiderim 2. Person 2. crēdideris 3. Person 3. crēdiderit | 1. Person 1. crēdiderimus 2. Person 2. crēdideritis 3. Person 3. crēdiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. crēdidissem 2. Person 2. crēdidissēs 3. Person 3. crēdidisset | 1. Person 1. crēdidissēmus 2. Person 2. crēdidissētis 3. Person 3. crēdidissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | crēde! | crēdite! |
Futur | 2. Person 2. crēdito! 3. Person 3. crēdito! | 2. Person 2. crēditōte! 3. Person 3. crēdunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | crēdere |
Perfekt | crēdidisse |
Futur | crēditūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | crēdens, crēdentis |
Futur | crēditūrus, a, um |
Genitiv | crēdendī |
---|---|
Dativ | crēdendō |
Akkusativ | ad crēdendum |
Ablativ | crēdendō |
crēditum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dō 2. Person 2. dās 3. Person 3. dat | 1. Person 1. dāmus 2. Person 2. dātis 3. Person 3. dant |
Futur | 1. Person 1. dābō 2. Person 2. dābis 3. Person 3. dābit | 1. Person 1. dābimus 2. Person 2. dābitis 3. Person 3. dābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. dābam 2. Person 2. dābās 3. Person 3. dābat | 1. Person 1. dābāmus 2. Person 2. dābātis 3. Person 3. dābant |
Perfekt | 1. Person 1. dedi 2. Person 2. dedisti 3. Person 3. dedit | 1. Person 1. dedimus 2. Person 2. dedistis 3. Person 3. dedērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. dederō 2. Person 2. dederis 3. Person 3. dederit | 1. Person 1. dederimus 2. Person 2. dederitis 3. Person 3. dederint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dederam 2. Person 2. dederās 3. Person 3. dederat | 1. Person 1. dederāmus 2. Person 2. dederātis 3. Person 3. dederant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dem 2. Person 2. dēs 3. Person 3. det | 1. Person 1. dēmus 2. Person 2. dētis 3. Person 3. dent |
Imperfekt | 1. Person 1. dārem 2. Person 2. dārēs 3. Person 3. dāret | 1. Person 1. dārēmus 2. Person 2. dārētis 3. Person 3. dārent |
Perfekt | 1. Person 1. dederim 2. Person 2. dederis 3. Person 3. dederit | 1. Person 1. dederimus 2. Person 2. dederitis 3. Person 3. dederint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dedissem 2. Person 2. dedissēs 3. Person 3. dedisset | 1. Person 1. dedissēmus 2. Person 2. dedissētis 3. Person 3. dedissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | dā! | dāte! |
Futur | 2. Person 2. dāto! 3. Person 3. dāto! | 2. Person 2. dātōte! 3. Person 3. danto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | dāre |
Perfekt | dedisse |
Futur | dātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | dāns, dantis |
Futur | dātūrus, a, um |
Genitiv | dandī |
---|---|
Dativ | dandō |
Akkusativ | ad dandum |
Ablativ | dandō |
dātum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. condō 2. Person 2. condis 3. Person 3. condit | 1. Person 1. condimus 2. Person 2. conditis 3. Person 3. condunt |
Futur | 1. Person 1. condam 2. Person 2. condes 3. Person 3. condet | 1. Person 1. condemus 2. Person 2. condetis 3. Person 3. condent |
Imperfekt | 1. Person 1. condebam 2. Person 2. condebās 3. Person 3. condebat | 1. Person 1. condebāmus 2. Person 2. condebātis 3. Person 3. condebant |
Perfekt | 1. Person 1. condidī 2. Person 2. condidisti 3. Person 3. condidit | 1. Person 1. condidimus 2. Person 2. condidistis 3. Person 3. condidērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. condiderō 2. Person 2. condideris 3. Person 3. condiderit | 1. Person 1. condiderimus 2. Person 2. condideritis 3. Person 3. condiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. condideram 2. Person 2. condiderās 3. Person 3. condiderat | 1. Person 1. condiderāmus 2. Person 2. condiderātis 3. Person 3. condiderant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. condam 2. Person 2. condās 3. Person 3. condat | 1. Person 1. condāmus 2. Person 2. condātis 3. Person 3. condant |
Imperfekt | 1. Person 1. conderem 2. Person 2. conderēs 3. Person 3. conderet | 1. Person 1. conderēmus 2. Person 2. conderētis 3. Person 3. conderent |
Perfekt | 1. Person 1. condiderim 2. Person 2. condideris 3. Person 3. condiderit | 1. Person 1. condiderimus 2. Person 2. condideritis 3. Person 3. condiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. condidissem 2. Person 2. condidissēs 3. Person 3. condidisset | 1. Person 1. condidissēmus 2. Person 2. condidissētis 3. Person 3. condidissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | conde! | condite! |
Futur | 2. Person 2. condito! 3. Person 3. condito! | 2. Person 2. conditōte! 3. Person 3. condunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | condere |
Perfekt | condidisse |
Futur | conditūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | condens, condentis |
Futur | conditūrus, a, um |
Genitiv | condendī |
---|---|
Dativ | condendō |
Akkusativ | ad condendum |
Ablativ | condendō |
conditum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. indō 2. Person 2. indis 3. Person 3. indit | 1. Person 1. indimus 2. Person 2. inditis 3. Person 3. indunt |
Futur | 1. Person 1. indam 2. Person 2. indes 3. Person 3. indet | 1. Person 1. indemus 2. Person 2. indetis 3. Person 3. indent |
Imperfekt | 1. Person 1. indebam 2. Person 2. indebās 3. Person 3. indebat | 1. Person 1. indebāmus 2. Person 2. indebātis 3. Person 3. indebant |
Perfekt | 1. Person 1. indidī 2. Person 2. indidisti 3. Person 3. indidit | 1. Person 1. indidimus 2. Person 2. indidistis 3. Person 3. indidērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. indiderō 2. Person 2. indideris 3. Person 3. indiderit | 1. Person 1. indiderimus 2. Person 2. indideritis 3. Person 3. indiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. indideram 2. Person 2. indiderās 3. Person 3. indiderat | 1. Person 1. indiderāmus 2. Person 2. indiderātis 3. Person 3. indiderant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. indam 2. Person 2. indās 3. Person 3. indat | 1. Person 1. indāmus 2. Person 2. indātis 3. Person 3. indant |
Imperfekt | 1. Person 1. inderem 2. Person 2. inderēs 3. Person 3. inderet | 1. Person 1. inderēmus 2. Person 2. inderētis 3. Person 3. inderent |
Perfekt | 1. Person 1. indiderim 2. Person 2. indideris 3. Person 3. indiderit | 1. Person 1. indiderimus 2. Person 2. indideritis 3. Person 3. indiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. indidissem 2. Person 2. indidissēs 3. Person 3. indidisset | 1. Person 1. indidissēmus 2. Person 2. indidissētis 3. Person 3. indidissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | inde! | indite! |
Futur | 2. Person 2. indito! 3. Person 3. indito! | 2. Person 2. inditōte! 3. Person 3. indunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | indere |
Perfekt | indidisse |
Futur | inditūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | indens, indentis |
Futur | inditūrus, a, um |
Genitiv | indendī |
---|---|
Dativ | indendō |
Akkusativ | ad indendum |
Ablativ | indendō |
inditum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. addō 2. Person 2. addis 3. Person 3. addit | 1. Person 1. addimus 2. Person 2. additis 3. Person 3. addunt |
Futur | 1. Person 1. addam 2. Person 2. addes 3. Person 3. addet | 1. Person 1. addemus 2. Person 2. addetis 3. Person 3. addent |
Imperfekt | 1. Person 1. addebam 2. Person 2. addebās 3. Person 3. addebat | 1. Person 1. addebāmus 2. Person 2. addebātis 3. Person 3. addebant |
Perfekt | 1. Person 1. addidī 2. Person 2. addidisti 3. Person 3. addidit | 1. Person 1. addidimus 2. Person 2. addidistis 3. Person 3. addidērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. addiderō 2. Person 2. addideris 3. Person 3. addiderit | 1. Person 1. addiderimus 2. Person 2. addideritis 3. Person 3. addiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. addideram 2. Person 2. addiderās 3. Person 3. addiderat | 1. Person 1. addiderāmus 2. Person 2. addiderātis 3. Person 3. addiderant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. addam 2. Person 2. addās 3. Person 3. addat | 1. Person 1. addāmus 2. Person 2. addātis 3. Person 3. addant |
Imperfekt | 1. Person 1. adderem 2. Person 2. adderēs 3. Person 3. adderet | 1. Person 1. adderēmus 2. Person 2. adderētis 3. Person 3. adderent |
Perfekt | 1. Person 1. addiderim 2. Person 2. addideris 3. Person 3. addiderit | 1. Person 1. addiderimus 2. Person 2. addideritis 3. Person 3. addiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. addidissem 2. Person 2. addidissēs 3. Person 3. addidisset | 1. Person 1. addidissēmus 2. Person 2. addidissētis 3. Person 3. addidissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | adde! | addite! |
Futur | 2. Person 2. addito! 3. Person 3. addito! | 2. Person 2. additōte! 3. Person 3. addunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | addere |
Perfekt | addidisse |
Futur | additūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | addens, addentis |
Futur | additūrus, a, um |
Genitiv | addendī |
---|---|
Dativ | addendō |
Akkusativ | ad addendum |
Ablativ | addendō |
additum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. interdō 2. Person 2. interdās 3. Person 3. interdat | 1. Person 1. interdāmus 2. Person 2. interdātis 3. Person 3. interdant |
Futur | 1. Person 1. interdābō 2. Person 2. interdābis 3. Person 3. interdābit | 1. Person 1. interdābimus 2. Person 2. interdābitis 3. Person 3. interdābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. interdābam 2. Person 2. interdābās 3. Person 3. interdābat | 1. Person 1. interdābāmus 2. Person 2. interdābātis 3. Person 3. interdābant |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Futur 2 | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. interdem 2. Person 2. interdēs 3. Person 3. interdet | 1. Person 1. interdēmus 2. Person 2. interdētis 3. Person 3. interdent |
Imperfekt | 1. Person 1. interdārem 2. Person 2. interdārēs 3. Person 3. interdāret | 1. Person 1. interdārēmus 2. Person 2. interdārētis 3. Person 3. interdārent |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | interdā! | interdāte! |
Futur | 2. Person 2. interdāto! 3. Person 3. interdāto! | 2. Person 2. interdātōte! 3. Person 3. interdanto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | interdāre |
Perfekt | - |
Futur | interdātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | interdāns, interdantis |
Futur | interdātūrus, a, um |
Genitiv | interdandī |
---|---|
Dativ | interdandō |
Akkusativ | ad interdandum |
Ablativ | interdandō |
interdātum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. circumdō 2. Person 2. circumdās 3. Person 3. circumdat | 1. Person 1. circumdāmus 2. Person 2. circumdātis 3. Person 3. circumdant |
Futur | 1. Person 1. circumdābō 2. Person 2. circumdābis 3. Person 3. circumdābit | 1. Person 1. circumdābimus 2. Person 2. circumdābitis 3. Person 3. circumdābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. circumdābam 2. Person 2. circumdābās 3. Person 3. circumdābat | 1. Person 1. circumdābāmus 2. Person 2. circumdābātis 3. Person 3. circumdābant |
Perfekt | 1. Person 1. circumdedī 2. Person 2. circumdedisti 3. Person 3. circumdedit | 1. Person 1. circumdedimus 2. Person 2. circumdedistis 3. Person 3. circumdedērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. circumdederō 2. Person 2. circumdederis 3. Person 3. circumdederit | 1. Person 1. circumdederimus 2. Person 2. circumdederitis 3. Person 3. circumdederint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. circumdederam 2. Person 2. circumdederās 3. Person 3. circumdederat | 1. Person 1. circumdederāmus 2. Person 2. circumdederātis 3. Person 3. circumdederant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. circumdem 2. Person 2. circumdēs 3. Person 3. circumdet | 1. Person 1. circumdēmus 2. Person 2. circumdētis 3. Person 3. circumdent |
Imperfekt | 1. Person 1. circumdārem 2. Person 2. circumdārēs 3. Person 3. circumdāret | 1. Person 1. circumdārēmus 2. Person 2. circumdārētis 3. Person 3. circumdārent |
Perfekt | 1. Person 1. circumdederim 2. Person 2. circumdederis 3. Person 3. circumdederit | 1. Person 1. circumdederimus 2. Person 2. circumdederitis 3. Person 3. circumdederint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. circumdedissem 2. Person 2. circumdedissēs 3. Person 3. circumdedisset | 1. Person 1. circumdedissēmus 2. Person 2. circumdedissētis 3. Person 3. circumdedissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | circumdā! | circumdāte! |
Futur | 2. Person 2. circumdāto! 3. Person 3. circumdāto! | 2. Person 2. circumdātōte! 3. Person 3. circumdanto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | circumdāre |
Perfekt | circumdedisse |
Futur | circumdātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | circumdāns, circumdantis |
Futur | circumdātūrus, a, um |
Genitiv | circumdandī |
---|---|
Dativ | circumdandō |
Akkusativ | ad circumdandum |
Ablativ | circumdandō |
circumdātum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dēdō 2. Person 2. dēdis 3. Person 3. dēdit | 1. Person 1. dēdimus 2. Person 2. dēditis 3. Person 3. dēdunt |
Futur | 1. Person 1. dēdam 2. Person 2. dēdes 3. Person 3. dēdet | 1. Person 1. dēdemus 2. Person 2. dēdetis 3. Person 3. dēdent |
Imperfekt | 1. Person 1. dēdebam 2. Person 2. dēdebās 3. Person 3. dēdebat | 1. Person 1. dēdebāmus 2. Person 2. dēdebātis 3. Person 3. dēdebant |
Perfekt | 1. Person 1. dēdidī 2. Person 2. dēdidisti 3. Person 3. dēdidit | 1. Person 1. dēdidimus 2. Person 2. dēdidistis 3. Person 3. dēdidērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. dēdiderō 2. Person 2. dēdideris 3. Person 3. dēdiderit | 1. Person 1. dēdiderimus 2. Person 2. dēdideritis 3. Person 3. dēdiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dēdideram 2. Person 2. dēdiderās 3. Person 3. dēdiderat | 1. Person 1. dēdiderāmus 2. Person 2. dēdiderātis 3. Person 3. dēdiderant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dēdam 2. Person 2. dēdās 3. Person 3. dēdat | 1. Person 1. dēdāmus 2. Person 2. dēdātis 3. Person 3. dēdant |
Imperfekt | 1. Person 1. dēderem 2. Person 2. dēderēs 3. Person 3. dēderet | 1. Person 1. dēderēmus 2. Person 2. dēderētis 3. Person 3. dēderent |
Perfekt | 1. Person 1. dēdiderim 2. Person 2. dēdideris 3. Person 3. dēdiderit | 1. Person 1. dēdiderimus 2. Person 2. dēdideritis 3. Person 3. dēdiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dēdidissem 2. Person 2. dēdidissēs 3. Person 3. dēdidisset | 1. Person 1. dēdidissēmus 2. Person 2. dēdidissētis 3. Person 3. dēdidissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | dēde! | dēdite! |
Futur | 2. Person 2. dēdito! 3. Person 3. dēdito! | 2. Person 2. dēditōte! 3. Person 3. dēdunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | dēdere |
Perfekt | dēdidisse |
Futur | dēditūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | dēdens, dēdentis |
Futur | dēditūrus, a, um |
Genitiv | dēdendī |
---|---|
Dativ | dēdendō |
Akkusativ | ad dēdendum |
Ablativ | dēdendō |
dēditum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. obdō 2. Person 2. obdis 3. Person 3. obdit | 1. Person 1. obdimus 2. Person 2. obditis 3. Person 3. obdunt |
Futur | 1. Person 1. obdam 2. Person 2. obdes 3. Person 3. obdet | 1. Person 1. obdemus 2. Person 2. obdetis 3. Person 3. obdent |
Imperfekt | 1. Person 1. obdebam 2. Person 2. obdebās 3. Person 3. obdebat | 1. Person 1. obdebāmus 2. Person 2. obdebātis 3. Person 3. obdebant |
Perfekt | 1. Person 1. obdidī 2. Person 2. obdidisti 3. Person 3. obdidit | 1. Person 1. obdidimus 2. Person 2. obdidistis 3. Person 3. obdidērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. obdiderō 2. Person 2. obdideris 3. Person 3. obdiderit | 1. Person 1. obdiderimus 2. Person 2. obdideritis 3. Person 3. obdiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. obdideram 2. Person 2. obdiderās 3. Person 3. obdiderat | 1. Person 1. obdiderāmus 2. Person 2. obdiderātis 3. Person 3. obdiderant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. obdam 2. Person 2. obdās 3. Person 3. obdat | 1. Person 1. obdāmus 2. Person 2. obdātis 3. Person 3. obdant |
Imperfekt | 1. Person 1. obderem 2. Person 2. obderēs 3. Person 3. obderet | 1. Person 1. obderēmus 2. Person 2. obderētis 3. Person 3. obderent |
Perfekt | 1. Person 1. obdiderim 2. Person 2. obdideris 3. Person 3. obdiderit | 1. Person 1. obdiderimus 2. Person 2. obdideritis 3. Person 3. obdiderint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. obdidissem 2. Person 2. obdidissēs 3. Person 3. obdidisset | 1. Person 1. obdidissēmus 2. Person 2. obdidissētis 3. Person 3. obdidissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | obde! | obdite! |
Futur | 2. Person 2. obdito! 3. Person 3. obdito! | 2. Person 2. obditōte! 3. Person 3. obdunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | obdere |
Perfekt | obdidisse |
Futur | obditūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | obdens, obdentis |
Futur | obditūrus, a, um |
Genitiv | obdendī |
---|---|
Dativ | obdendō |
Akkusativ | ad obdendum |
Ablativ | obdendō |
obditum |