Deklinationen
Singular | |
---|---|
Nominativ | singular sg Pelle |
Genitiv | singular sg Pelles |
Dativ | singular sg Pellae |
Akkusativ | singular sg Pellen |
Ablativ | singular sg Pelle |
Vokativ | singular sg Pelle |
Singular | |
---|---|
Nominativ | singular sg Pelle |
Genitiv | singular sg Pelles |
Dativ | singular sg Pellae |
Akkusativ | singular sg Pellen |
Ablativ | singular sg Pelle |
Vokativ | singular sg Pelle |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. amicīō 2. Person 2. amicīs 3. Person 3. amicīt | 1. Person 1. amicīmus 2. Person 2. amicītis 3. Person 3. amicīunt |
Futur | 1. Person 1. amicīam 2. Person 2. amicīes 3. Person 3. amicīet | 1. Person 1. amicīemus 2. Person 2. amicīetis 3. Person 3. amicīent |
Imperfekt | 1. Person 1. amicīebam 2. Person 2. amicīebās 3. Person 3. amicīebat | 1. Person 1. amicīebāmus 2. Person 2. amicīebātis 3. Person 3. amicīebant |
Perfekt | 1. Person 1. amicuī/amixi 2. Person 2. amicuisti usw. 3. Person 3. amicuit | 1. Person 1. amicuimus 2. Person 2. amicuistis 3. Person 3. amicuērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. amicuerō 2. Person 2. amicueris 3. Person 3. amicuerit | 1. Person 1. amicuerimus 2. Person 2. amicueritis 3. Person 3. amicuerint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. amicueram 2. Person 2. amicuerās 3. Person 3. amicuerat | 1. Person 1. amicuerāmus 2. Person 2. amicuerātis 3. Person 3. amicuerant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. amicīam 2. Person 2. amicīās 3. Person 3. amicīat | 1. Person 1. amicīāmus 2. Person 2. amicīātis 3. Person 3. amicīant |
Imperfekt | 1. Person 1. amicīrem 2. Person 2. amicīrēs 3. Person 3. amicīret | 1. Person 1. amicīrēmus 2. Person 2. amicīrētis 3. Person 3. amicīrent |
Perfekt | 1. Person 1. amicuerim 2. Person 2. amicueris 3. Person 3. amicuerit | 1. Person 1. amicuerimus 2. Person 2. amicueritis 3. Person 3. amicuerint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. amicuissem 2. Person 2. amicuissēs 3. Person 3. amicuisset | 1. Person 1. amicuissēmus 2. Person 2. amicuissētis 3. Person 3. amicuissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | amicī! | amicīte! |
Futur | 2. Person 2. amicīto! 3. Person 3. amicīto! | 2. Person 2. amicītōte! 3. Person 3. amicīunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | amicīre |
Perfekt | amicuisse |
Futur | amictūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | amicīens, amicīentis |
Futur | amictūrus, a, um |
Genitiv | amicīendī |
---|---|
Dativ | amicīendō |
Akkusativ | ad amicīendum |
Ablativ | amicīendō |
amictum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. quiēscō 2. Person 2. quiēscis 3. Person 3. quiēscit | 1. Person 1. quiēscimus 2. Person 2. quiēscitis 3. Person 3. quiēscunt |
Futur | 1. Person 1. quiēscam 2. Person 2. quiēsces 3. Person 3. quiēscet | 1. Person 1. quiēscemus 2. Person 2. quiēscetis 3. Person 3. quiēscent |
Imperfekt | 1. Person 1. quiēscebam 2. Person 2. quiēscebās 3. Person 3. quiēscebat | 1. Person 1. quiēscebāmus 2. Person 2. quiēscebātis 3. Person 3. quiēscebant |
Perfekt | 1. Person 1. quiēvī 2. Person 2. quiēvisti 3. Person 3. quiēvit | 1. Person 1. quiēvimus 2. Person 2. quiēvistis 3. Person 3. quiēvērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. quiēverō 2. Person 2. quiēveris 3. Person 3. quiēverit | 1. Person 1. quiēverimus 2. Person 2. quiēveritis 3. Person 3. quiēverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. quiēveram 2. Person 2. quiēverās 3. Person 3. quiēverat | 1. Person 1. quiēverāmus 2. Person 2. quiēverātis 3. Person 3. quiēverant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. quiēscam 2. Person 2. quiēscās 3. Person 3. quiēscat | 1. Person 1. quiēscāmus 2. Person 2. quiēscātis 3. Person 3. quiēscant |
Imperfekt | 1. Person 1. quiēscerem 2. Person 2. quiēscerēs 3. Person 3. quiēsceret | 1. Person 1. quiēscerēmus 2. Person 2. quiēscerētis 3. Person 3. quiēscerent |
Perfekt | 1. Person 1. quiēverim 2. Person 2. quiēveris 3. Person 3. quiēverit | 1. Person 1. quiēverimus 2. Person 2. quiēveritis 3. Person 3. quiēverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. quiēvissem 2. Person 2. quiēvissēs 3. Person 3. quiēvisset | 1. Person 1. quiēvissēmus 2. Person 2. quiēvissētis 3. Person 3. quiēvissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | quiēsce! | quiēscite! |
Futur | 2. Person 2. quiēscito! 3. Person 3. quiēscito! | 2. Person 2. quiēscitōte! 3. Person 3. quiēscunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | quiēscere |
Perfekt | quiēvisse |
Futur | quiētūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | quiēscens, quiēscentis |
Futur | quiētūrus, a, um |
Genitiv | quiēscendī |
---|---|
Dativ | quiēscendō |
Akkusativ | ad quiēscendum |
Ablativ | quiēscendō |
quiētum |
Singular | Plural | |
---|---|---|
Nominativ | singular sg pellis | plural pl pelles |
Genitiv | singular sg pellis | plural pl pellium |
Dativ | singular sg pelli | plural pl pellibus |
Akkusativ | singular sg pellem | plural pl pelles |
Ablativ | singular sg pelle | plural pl pellibus |
Vokativ | singular sg pellis | plural pl pelles |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. īnsternō 2. Person 2. īnsternis 3. Person 3. īnsternit | 1. Person 1. īnsternimus 2. Person 2. īnsternitis 3. Person 3. īnsternunt |
Futur | 1. Person 1. īnsternam 2. Person 2. īnsternes 3. Person 3. īnsternet | 1. Person 1. īnsternemus 2. Person 2. īnsternetis 3. Person 3. īnsternent |
Imperfekt | 1. Person 1. īnsternebam 2. Person 2. īnsternebās 3. Person 3. īnsternebat | 1. Person 1. īnsternebāmus 2. Person 2. īnsternebātis 3. Person 3. īnsternebant |
Perfekt | 1. Person 1. īnstrāvī 2. Person 2. īnstrāvisti 3. Person 3. īnstrāvit | 1. Person 1. īnstrāvimus 2. Person 2. īnstrāvistis 3. Person 3. īnstrāvērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. īnstrāverō 2. Person 2. īnstrāveris 3. Person 3. īnstrāverit | 1. Person 1. īnstrāverimus 2. Person 2. īnstrāveritis 3. Person 3. īnstrāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. īnstrāveram 2. Person 2. īnstrāverās 3. Person 3. īnstrāverat | 1. Person 1. īnstrāverāmus 2. Person 2. īnstrāverātis 3. Person 3. īnstrāverant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. īnsternam 2. Person 2. īnsternās 3. Person 3. īnsternat | 1. Person 1. īnsternāmus 2. Person 2. īnsternātis 3. Person 3. īnsternant |
Imperfekt | 1. Person 1. īnsternerem 2. Person 2. īnsternerēs 3. Person 3. īnsterneret | 1. Person 1. īnsternerēmus 2. Person 2. īnsternerētis 3. Person 3. īnsternerent |
Perfekt | 1. Person 1. īnstrāverim 2. Person 2. īnstrāveris 3. Person 3. īnstrāverit | 1. Person 1. īnstrāverimus 2. Person 2. īnstrāveritis 3. Person 3. īnstrāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. īnstrāvissem 2. Person 2. īnstrāvissēs 3. Person 3. īnstrāvisset | 1. Person 1. īnstrāvissēmus 2. Person 2. īnstrāvissētis 3. Person 3. īnstrāvissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | īnsterne! | īnsternite! |
Futur | 2. Person 2. īnsternito! 3. Person 3. īnsternito! | 2. Person 2. īnsternitōte! 3. Person 3. īnsternunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | īnsternere |
Perfekt | īnstrāvisse |
Futur | īnstrātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | īnsternens, īnsternentis |
Futur | īnstrātūrus, a, um |
Genitiv | īnsternendī |
---|---|
Dativ | īnsternendō |
Akkusativ | ad īnsternendum |
Ablativ | īnsternendō |
īnstrātum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dūrō 2. Person 2. dūrās 3. Person 3. dūrat | 1. Person 1. dūrāmus 2. Person 2. dūrātis 3. Person 3. dūrant |
Futur | 1. Person 1. dūrābō 2. Person 2. dūrābis 3. Person 3. dūrābit | 1. Person 1. dūrābimus 2. Person 2. dūrābitis 3. Person 3. dūrābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. dūrābam 2. Person 2. dūrābās 3. Person 3. dūrābat | 1. Person 1. dūrābāmus 2. Person 2. dūrābātis 3. Person 3. dūrābant |
Perfekt | 1. Person 1. dūrāvī 2. Person 2. dūrāvisti 3. Person 3. dūrāvit | 1. Person 1. dūrāvimus 2. Person 2. dūrāvistis 3. Person 3. dūrāvērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. dūrāverō 2. Person 2. dūrāveris 3. Person 3. dūrāverit | 1. Person 1. dūrāverimus 2. Person 2. dūrāveritis 3. Person 3. dūrāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dūrāveram 2. Person 2. dūrāverās 3. Person 3. dūrāverat | 1. Person 1. dūrāverāmus 2. Person 2. dūrāverātis 3. Person 3. dūrāverant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dūrem 2. Person 2. dūrēs 3. Person 3. dūret | 1. Person 1. dūrēmus 2. Person 2. dūrētis 3. Person 3. dūrent |
Imperfekt | 1. Person 1. dūrārem 2. Person 2. dūrārēs 3. Person 3. dūrāret | 1. Person 1. dūrārēmus 2. Person 2. dūrārētis 3. Person 3. dūrārent |
Perfekt | 1. Person 1. dūrāverim 2. Person 2. dūrāveris 3. Person 3. dūrāverit | 1. Person 1. dūrāverimus 2. Person 2. dūrāveritis 3. Person 3. dūrāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dūrāvissem 2. Person 2. dūrāvissēs 3. Person 3. dūrāvisset | 1. Person 1. dūrāvissēmus 2. Person 2. dūrāvissētis 3. Person 3. dūrāvissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | dūrā! | dūrāte! |
Futur | 2. Person 2. dūrāto! 3. Person 3. dūrāto! | 2. Person 2. dūrātōte! 3. Person 3. dūranto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | dūrāre |
Perfekt | dūrāvisse |
Futur | dūrātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | dūrāns, dūrantis |
Futur | dūrātūrus, a, um |
Genitiv | dūrandī |
---|---|
Dativ | dūrandō |
Akkusativ | ad dūrandum |
Ablativ | dūrandō |
dūrātum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dūrō 2. Person 2. dūrās 3. Person 3. dūrat | 1. Person 1. dūrāmus 2. Person 2. dūrātis 3. Person 3. dūrant |
Futur | 1. Person 1. dūrābō 2. Person 2. dūrābis 3. Person 3. dūrābit | 1. Person 1. dūrābimus 2. Person 2. dūrābitis 3. Person 3. dūrābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. dūrābam 2. Person 2. dūrābās 3. Person 3. dūrābat | 1. Person 1. dūrābāmus 2. Person 2. dūrābātis 3. Person 3. dūrābant |
Perfekt | 1. Person 1. dūrāvī 2. Person 2. dūrāvisti 3. Person 3. dūrāvit | 1. Person 1. dūrāvimus 2. Person 2. dūrāvistis 3. Person 3. dūrāvērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. dūrāverō 2. Person 2. dūrāveris 3. Person 3. dūrāverit | 1. Person 1. dūrāverimus 2. Person 2. dūrāveritis 3. Person 3. dūrāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dūrāveram 2. Person 2. dūrāverās 3. Person 3. dūrāverat | 1. Person 1. dūrāverāmus 2. Person 2. dūrāverātis 3. Person 3. dūrāverant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. dūrem 2. Person 2. dūrēs 3. Person 3. dūret | 1. Person 1. dūrēmus 2. Person 2. dūrētis 3. Person 3. dūrent |
Imperfekt | 1. Person 1. dūrārem 2. Person 2. dūrārēs 3. Person 3. dūrāret | 1. Person 1. dūrārēmus 2. Person 2. dūrārētis 3. Person 3. dūrārent |
Perfekt | 1. Person 1. dūrāverim 2. Person 2. dūrāveris 3. Person 3. dūrāverit | 1. Person 1. dūrāverimus 2. Person 2. dūrāveritis 3. Person 3. dūrāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. dūrāvissem 2. Person 2. dūrāvissēs 3. Person 3. dūrāvisset | 1. Person 1. dūrāvissēmus 2. Person 2. dūrāvissētis 3. Person 3. dūrāvissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | dūrā! | dūrāte! |
Futur | 2. Person 2. dūrāto! 3. Person 3. dūrāto! | 2. Person 2. dūrātōte! 3. Person 3. dūranto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | dūrāre |
Perfekt | dūrāvisse |
Futur | dūrātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | dūrāns, dūrantis |
Futur | dūrātūrus, a, um |
Genitiv | dūrandī |
---|---|
Dativ | dūrandō |
Akkusativ | ad dūrandum |
Ablativ | dūrandō |
dūrātum |