mansi
Übersicht aller Übersetzungen
- mānsī → siehe „manēre“mānsī → siehe „manēre“
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. ēmanēō 2. Person 2. ēmanēs 3. Person 3. ēmanēt | 1. Person 1. ēmanēmus 2. Person 2. ēmanētis 3. Person 3. ēmanēnt |
Futur | 1. Person 1. ēmanēbō 2. Person 2. ēmanēbis 3. Person 3. ēmanēbit | 1. Person 1. ēmanēbimus 2. Person 2. ēmanēbitis 3. Person 3. ēmanēbunt |
Imperfekt | 1. Person 1. ēmanēbam 2. Person 2. ēmanēbās 3. Person 3. ēmanēbat | 1. Person 1. ēmanēbāmus 2. Person 2. ēmanēbātis 3. Person 3. ēmanēbant |
Perfekt | 1. Person 1. ēmansī 2. Person 2. ēmansisti 3. Person 3. ēmansit | 1. Person 1. ēmansimus 2. Person 2. ēmansistis 3. Person 3. ēmansērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. ēmanserō 2. Person 2. ēmanseris 3. Person 3. ēmanserit | 1. Person 1. ēmanserimus 2. Person 2. ēmanseritis 3. Person 3. ēmanserint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. ēmanseram 2. Person 2. ēmanserās 3. Person 3. ēmanserat | 1. Person 1. ēmanserāmus 2. Person 2. ēmanserātis 3. Person 3. ēmanserant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. ēmanēam 2. Person 2. ēmanēās 3. Person 3. ēmanēat | 1. Person 1. ēmanēāmus 2. Person 2. ēmanēātis 3. Person 3. ēmanēant |
Imperfekt | 1. Person 1. ēmanērem 2. Person 2. ēmanērēs 3. Person 3. ēmanēret | 1. Person 1. ēmanērēmus 2. Person 2. ēmanērētis 3. Person 3. ēmanērent |
Perfekt | 1. Person 1. ēmanserim 2. Person 2. ēmanseris 3. Person 3. ēmanserit | 1. Person 1. ēmanserimus 2. Person 2. ēmanseritis 3. Person 3. ēmanserint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. ēmansissem 2. Person 2. ēmansissēs 3. Person 3. ēmansisset | 1. Person 1. ēmansissēmus 2. Person 2. ēmansissētis 3. Person 3. ēmansissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | ēmanē! | ēmanēte! |
Futur | 2. Person 2. ēmanēto! 3. Person 3. ēmanēto! | 2. Person 2. ēmanētōte! 3. Person 3. ēmanēnto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | ēmanēre |
Perfekt | ēmansisse |
Futur | ēmansūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | ēmanēns, ēmanēntis |
Futur | ēmansūrus, a, um |
Genitiv | ēmanēndī |
---|---|
Dativ | ēmanēndō |
Akkusativ | ad ēmanēndum |
Ablativ | ēmanēndō |
ēmansum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. permanēō 2. Person 2. permanēs 3. Person 3. permanēt | 1. Person 1. permanēmus 2. Person 2. permanētis 3. Person 3. permanēnt |
Futur | 1. Person 1. permanēbō 2. Person 2. permanēbis 3. Person 3. permanēbit | 1. Person 1. permanēbimus 2. Person 2. permanēbitis 3. Person 3. permanēbunt |
Imperfekt | 1. Person 1. permanēbam 2. Person 2. permanēbās 3. Person 3. permanēbat | 1. Person 1. permanēbāmus 2. Person 2. permanēbātis 3. Person 3. permanēbant |
Perfekt | 1. Person 1. permansī 2. Person 2. permansisti 3. Person 3. permansit | 1. Person 1. permansimus 2. Person 2. permansistis 3. Person 3. permansērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. permanserō 2. Person 2. permanseris 3. Person 3. permanserit | 1. Person 1. permanserimus 2. Person 2. permanseritis 3. Person 3. permanserint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. permanseram 2. Person 2. permanserās 3. Person 3. permanserat | 1. Person 1. permanserāmus 2. Person 2. permanserātis 3. Person 3. permanserant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. permanēam 2. Person 2. permanēās 3. Person 3. permanēat | 1. Person 1. permanēāmus 2. Person 2. permanēātis 3. Person 3. permanēant |
Imperfekt | 1. Person 1. permanērem 2. Person 2. permanērēs 3. Person 3. permanēret | 1. Person 1. permanērēmus 2. Person 2. permanērētis 3. Person 3. permanērent |
Perfekt | 1. Person 1. permanserim 2. Person 2. permanseris 3. Person 3. permanserit | 1. Person 1. permanserimus 2. Person 2. permanseritis 3. Person 3. permanserint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. permansissem 2. Person 2. permansissēs 3. Person 3. permansisset | 1. Person 1. permansissēmus 2. Person 2. permansissētis 3. Person 3. permansissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | permanē! | permanēte! |
Futur | 2. Person 2. permanēto! 3. Person 3. permanēto! | 2. Person 2. permanētōte! 3. Person 3. permanēnto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | permanēre |
Perfekt | permansisse |
Futur | permansūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | permanēns, permanēntis |
Futur | permansūrus, a, um |
Genitiv | permanēndī |
---|---|
Dativ | permanēndō |
Akkusativ | ad permanēndum |
Ablativ | permanēndō |
permansum |
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. remanēō 2. Person 2. remanēs 3. Person 3. remanēt | 1. Person 1. remanēmus 2. Person 2. remanētis 3. Person 3. remanēnt |
Futur | 1. Person 1. remanēbō 2. Person 2. remanēbis 3. Person 3. remanēbit | 1. Person 1. remanēbimus 2. Person 2. remanēbitis 3. Person 3. remanēbunt |
Imperfekt | 1. Person 1. remanēbam 2. Person 2. remanēbās 3. Person 3. remanēbat | 1. Person 1. remanēbāmus 2. Person 2. remanēbātis 3. Person 3. remanēbant |
Perfekt | 1. Person 1. remansī 2. Person 2. remansisti 3. Person 3. remansit | 1. Person 1. remansimus 2. Person 2. remansistis 3. Person 3. remansērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. remanserō 2. Person 2. remanseris 3. Person 3. remanserit | 1. Person 1. remanserimus 2. Person 2. remanseritis 3. Person 3. remanserint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. remanseram 2. Person 2. remanserās 3. Person 3. remanserat | 1. Person 1. remanserāmus 2. Person 2. remanserātis 3. Person 3. remanserant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. remanēam 2. Person 2. remanēās 3. Person 3. remanēat | 1. Person 1. remanēāmus 2. Person 2. remanēātis 3. Person 3. remanēant |
Imperfekt | 1. Person 1. remanērem 2. Person 2. remanērēs 3. Person 3. remanēret | 1. Person 1. remanērēmus 2. Person 2. remanērētis 3. Person 3. remanērent |
Perfekt | 1. Person 1. remanserim 2. Person 2. remanseris 3. Person 3. remanserit | 1. Person 1. remanserimus 2. Person 2. remanseritis 3. Person 3. remanserint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. remansissem 2. Person 2. remansissēs 3. Person 3. remansisset | 1. Person 1. remansissēmus 2. Person 2. remansissētis 3. Person 3. remansissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | remanē! | remanēte! |
Futur | 2. Person 2. remanēto! 3. Person 3. remanēto! | 2. Person 2. remanētōte! 3. Person 3. remanēnto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | remanēre |
Perfekt | remansisse |
Futur | remansūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | remanēns, remanēntis |
Futur | remansūrus, a, um |
Genitiv | remanēndī |
---|---|
Dativ | remanēndō |
Akkusativ | ad remanēndum |
Ablativ | remanēndō |
remansum |