mitiscere
<īscō, mitiscere, - 3.>Übersicht aller Übersetzungen
- mītīscere → siehe „mītēscere“mītīscere → siehe „mītēscere“
Konjugation
Aktiv
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. mītīscō 2. Person 2. mītīscis 3. Person 3. mītīscit | 1. Person 1. mītīscimus 2. Person 2. mītīscitis 3. Person 3. mītīscunt |
Futur | 1. Person 1. mītīscam 2. Person 2. mītīsces 3. Person 3. mītīscet | 1. Person 1. mītīscemus 2. Person 2. mītīscetis 3. Person 3. mītīscent |
Imperfekt | 1. Person 1. mītīscebam 2. Person 2. mītīscebās 3. Person 3. mītīscebat | 1. Person 1. mītīscebāmus 2. Person 2. mītīscebātis 3. Person 3. mītīscebant |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Futur 2 | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. mītīscam 2. Person 2. mītīscās 3. Person 3. mītīscat | 1. Person 1. mītīscāmus 2. Person 2. mītīscātis 3. Person 3. mītīscant |
Imperfekt | 1. Person 1. mītīscerem 2. Person 2. mītīscerēs 3. Person 3. mītīsceret | 1. Person 1. mītīscerēmus 2. Person 2. mītīscerētis 3. Person 3. mītīscerent |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | mītīsce! | mītīscite! |
Futur | 2. Person 2. mītīscito! 3. Person 3. mītīscito! | 2. Person 2. mītīscitōte! 3. Person 3. mītīscunto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | mītīscere |
Perfekt | - |
Futur | - |
Partizip | |
---|---|
Präsens | mītīscens, mītīscentis |
Futur | - |
Gerundium
Genitiv | mītīscendī |
---|---|
Dativ | mītīscendō |
Akkusativ | ad mītīscendum |
Ablativ | mītīscendō |
Supinum
- |