factare
<ō, factare, - 1.> ||facere||T. Maccius Plautus Plaut.Übersicht aller Übersetzungen
- machen, verrichtenfactārefactāre
Konjugation
Aktiv
| Indikativ | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Präsens | 1. Person 1. factō 2. Person 2. factās 3. Person 3. factat | 1. Person 1. factāmus 2. Person 2. factātis 3. Person 3. factant |
| Futur | 1. Person 1. factābō 2. Person 2. factābis 3. Person 3. factābit | 1. Person 1. factābimus 2. Person 2. factābitis 3. Person 3. factābunt |
| Imperfekt | 1. Person 1. factābam 2. Person 2. factābās 3. Person 3. factābat | 1. Person 1. factābāmus 2. Person 2. factābātis 3. Person 3. factābant |
| Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
| Futur 2 | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
| Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
| Konjunktiv | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Präsens | 1. Person 1. factem 2. Person 2. factēs 3. Person 3. factet | 1. Person 1. factēmus 2. Person 2. factētis 3. Person 3. factent |
| Imperfekt | 1. Person 1. factārem 2. Person 2. factārēs 3. Person 3. factāret | 1. Person 1. factārēmus 2. Person 2. factārētis 3. Person 3. factārent |
| Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
| Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
| Imperativ | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Präsens | factā! | factāte! |
| Futur | 2. Person 2. factāto! 3. Person 3. factāto! | 2. Person 2. factātōte! 3. Person 3. factanto! |
| Infinitiv | |
|---|---|
| Präsens | factāre |
| Perfekt | - |
| Futur | - |
| Partizip | |
|---|---|
| Präsens | factāns, factantis |
| Futur | - |
Gerundium
| Genitiv | factandī |
|---|---|
| Dativ | factandō |
| Akkusativ | ad factandum |
| Ablativ | factandō |
Supinum
| - |