restillare
<ō, āvī, ātum 1.>Übersicht aller Übersetzungen
Konjugation
Aktiv
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. restillō 2. Person 2. restillās 3. Person 3. restillat | 1. Person 1. restillāmus 2. Person 2. restillātis 3. Person 3. restillant |
Futur | 1. Person 1. restillābō 2. Person 2. restillābis 3. Person 3. restillābit | 1. Person 1. restillābimus 2. Person 2. restillābitis 3. Person 3. restillābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. restillābam 2. Person 2. restillābās 3. Person 3. restillābat | 1. Person 1. restillābāmus 2. Person 2. restillābātis 3. Person 3. restillābant |
Perfekt | 1. Person 1. restillāvī 2. Person 2. restillāvisti 3. Person 3. restillāvit | 1. Person 1. restillāvimus 2. Person 2. restillāvistis 3. Person 3. restillāvērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. restillāverō 2. Person 2. restillāveris 3. Person 3. restillāverit | 1. Person 1. restillāverimus 2. Person 2. restillāveritis 3. Person 3. restillāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. restillāveram 2. Person 2. restillāverās 3. Person 3. restillāverat | 1. Person 1. restillāverāmus 2. Person 2. restillāverātis 3. Person 3. restillāverant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. restillem 2. Person 2. restillēs 3. Person 3. restillet | 1. Person 1. restillēmus 2. Person 2. restillētis 3. Person 3. restillent |
Imperfekt | 1. Person 1. restillārem 2. Person 2. restillārēs 3. Person 3. restillāret | 1. Person 1. restillārēmus 2. Person 2. restillārētis 3. Person 3. restillārent |
Perfekt | 1. Person 1. restillāverim 2. Person 2. restillāveris 3. Person 3. restillāverit | 1. Person 1. restillāverimus 2. Person 2. restillāveritis 3. Person 3. restillāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. restillāvissem 2. Person 2. restillāvissēs 3. Person 3. restillāvisset | 1. Person 1. restillāvissēmus 2. Person 2. restillāvissētis 3. Person 3. restillāvissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | restillā! | restillāte! |
Futur | 2. Person 2. restillāto! 3. Person 3. restillāto! | 2. Person 2. restillātōte! 3. Person 3. restillanto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | restillāre |
Perfekt | restillāvisse |
Futur | restillātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | restillāns, restillantis |
Futur | restillātūrus, a, um |
Gerundium
Genitiv | restillandī |
---|---|
Dativ | restillandō |
Akkusativ | ad restillandum |
Ablativ | restillandō |
Supinum
restillātum |