Konjugation
Aktiv
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. opprobrō 2. Person 2. opprobrās 3. Person 3. opprobrat | 1. Person 1. opprobrāmus 2. Person 2. opprobrātis 3. Person 3. opprobrant |
Futur | 1. Person 1. opprobrābō 2. Person 2. opprobrābis 3. Person 3. opprobrābit | 1. Person 1. opprobrābimus 2. Person 2. opprobrābitis 3. Person 3. opprobrābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. opprobrābam 2. Person 2. opprobrābās 3. Person 3. opprobrābat | 1. Person 1. opprobrābāmus 2. Person 2. opprobrābātis 3. Person 3. opprobrābant |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Futur 2 | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. opprobrem 2. Person 2. opprobrēs 3. Person 3. opprobret | 1. Person 1. opprobrēmus 2. Person 2. opprobrētis 3. Person 3. opprobrent |
Imperfekt | 1. Person 1. opprobrārem 2. Person 2. opprobrārēs 3. Person 3. opprobrāret | 1. Person 1. opprobrārēmus 2. Person 2. opprobrārētis 3. Person 3. opprobrārent |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | opprobrā! | opprobrāte! |
Futur | 2. Person 2. opprobrāto! 3. Person 3. opprobrāto! | 2. Person 2. opprobrātōte! 3. Person 3. opprobranto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | opprobrāre |
Perfekt | - |
Futur | - |
Partizip | |
---|---|
Präsens | opprobrāns, opprobrantis |
Futur | - |
Gerundium
Genitiv | opprobrandī |
---|---|
Dativ | opprobrandō |
Akkusativ | ad opprobrandum |
Ablativ | opprobrandō |
Supinum
- |