insputare
<ō, in-sputare, - 1.>T. Maccius Plautus Plaut.Übersicht aller Übersetzungen
Konjugation
Aktiv
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. īnspūtō 2. Person 2. īnspūtās 3. Person 3. īnspūtat | 1. Person 1. īnspūtāmus 2. Person 2. īnspūtātis 3. Person 3. īnspūtant |
Futur | 1. Person 1. īnspūtābō 2. Person 2. īnspūtābis 3. Person 3. īnspūtābit | 1. Person 1. īnspūtābimus 2. Person 2. īnspūtābitis 3. Person 3. īnspūtābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. īnspūtābam 2. Person 2. īnspūtābās 3. Person 3. īnspūtābat | 1. Person 1. īnspūtābāmus 2. Person 2. īnspūtābātis 3. Person 3. īnspūtābant |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Futur 2 | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. īnspūtem 2. Person 2. īnspūtēs 3. Person 3. īnspūtet | 1. Person 1. īnspūtēmus 2. Person 2. īnspūtētis 3. Person 3. īnspūtent |
Imperfekt | 1. Person 1. īnspūtārem 2. Person 2. īnspūtārēs 3. Person 3. īnspūtāret | 1. Person 1. īnspūtārēmus 2. Person 2. īnspūtārētis 3. Person 3. īnspūtārent |
Perfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - | 1. Person 1. - 2. Person 2. - 3. Person 3. - |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | īnspūtā! | īnspūtāte! |
Futur | 2. Person 2. īnspūtāto! 3. Person 3. īnspūtāto! | 2. Person 2. īnspūtātōte! 3. Person 3. īnspūtanto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | īnspūtāre |
Perfekt | - |
Futur | - |
Partizip | |
---|---|
Präsens | īnspūtāns, īnspūtantis |
Futur | - |
Gerundium
Genitiv | īnspūtandī |
---|---|
Dativ | īnspūtandō |
Akkusativ | ad īnspūtandum |
Ablativ | īnspūtandō |
Supinum
- |