blaterare
<ō, āvī, ātum 1.> (unklassischunkl.)Übersicht aller Übersetzungen
- plappern, unnütz schwätzenblaterāreblaterāre
Konjugation
Aktiv
| Indikativ | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Präsens | 1. Person 1. blaterō 2. Person 2. blaterās 3. Person 3. blaterat | 1. Person 1. blaterāmus 2. Person 2. blaterātis 3. Person 3. blaterant |
| Futur | 1. Person 1. blaterābō 2. Person 2. blaterābis 3. Person 3. blaterābit | 1. Person 1. blaterābimus 2. Person 2. blaterābitis 3. Person 3. blaterābunt |
| Imperfekt | 1. Person 1. blaterābam 2. Person 2. blaterābās 3. Person 3. blaterābat | 1. Person 1. blaterābāmus 2. Person 2. blaterābātis 3. Person 3. blaterābant |
| Perfekt | 1. Person 1. blaterāvī 2. Person 2. blaterāvisti 3. Person 3. blaterāvit | 1. Person 1. blaterāvimus 2. Person 2. blaterāvistis 3. Person 3. blaterāvērunt |
| Futur 2 | 1. Person 1. blaterāverō 2. Person 2. blaterāveris 3. Person 3. blaterāverit | 1. Person 1. blaterāverimus 2. Person 2. blaterāveritis 3. Person 3. blaterāverint |
| Plusquamperfekt | 1. Person 1. blaterāveram 2. Person 2. blaterāverās 3. Person 3. blaterāverat | 1. Person 1. blaterāverāmus 2. Person 2. blaterāverātis 3. Person 3. blaterāverant |
| Konjunktiv | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Präsens | 1. Person 1. blaterem 2. Person 2. blaterēs 3. Person 3. blateret | 1. Person 1. blaterēmus 2. Person 2. blaterētis 3. Person 3. blaterent |
| Imperfekt | 1. Person 1. blaterārem 2. Person 2. blaterārēs 3. Person 3. blaterāret | 1. Person 1. blaterārēmus 2. Person 2. blaterārētis 3. Person 3. blaterārent |
| Perfekt | 1. Person 1. blaterāverim 2. Person 2. blaterāveris 3. Person 3. blaterāverit | 1. Person 1. blaterāverimus 2. Person 2. blaterāveritis 3. Person 3. blaterāverint |
| Plusquamperfekt | 1. Person 1. blaterāvissem 2. Person 2. blaterāvissēs 3. Person 3. blaterāvisset | 1. Person 1. blaterāvissēmus 2. Person 2. blaterāvissētis 3. Person 3. blaterāvissent |
| Imperativ | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Präsens | blaterā! | blaterāte! |
| Futur | 2. Person 2. blaterāto! 3. Person 3. blaterāto! | 2. Person 2. blaterātōte! 3. Person 3. blateranto! |
| Infinitiv | |
|---|---|
| Präsens | blaterāre |
| Perfekt | blaterāvisse |
| Futur | blaterātūrum, am, um esse |
| Partizip | |
|---|---|
| Präsens | blaterāns, blaterantis |
| Futur | blaterātūrus, a, um |
Gerundium
| Genitiv | blaterandī |
|---|---|
| Dativ | blaterandō |
| Akkusativ | ad blaterandum |
| Ablativ | blaterandō |
Supinum
| blaterātum |