adaggerare
<ō, āvī, ātum 1.>Übersicht aller Übersetzungen
Konjugation
Aktiv
Indikativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. adaggerō 2. Person 2. adaggerās 3. Person 3. adaggerat | 1. Person 1. adaggerāmus 2. Person 2. adaggerātis 3. Person 3. adaggerant |
Futur | 1. Person 1. adaggerābō 2. Person 2. adaggerābis 3. Person 3. adaggerābit | 1. Person 1. adaggerābimus 2. Person 2. adaggerābitis 3. Person 3. adaggerābunt |
Imperfekt | 1. Person 1. adaggerābam 2. Person 2. adaggerābās 3. Person 3. adaggerābat | 1. Person 1. adaggerābāmus 2. Person 2. adaggerābātis 3. Person 3. adaggerābant |
Perfekt | 1. Person 1. adaggerāvī 2. Person 2. adaggerāvisti 3. Person 3. adaggerāvit | 1. Person 1. adaggerāvimus 2. Person 2. adaggerāvistis 3. Person 3. adaggerāvērunt |
Futur 2 | 1. Person 1. adaggerāverō 2. Person 2. adaggerāveris 3. Person 3. adaggerāverit | 1. Person 1. adaggerāverimus 2. Person 2. adaggerāveritis 3. Person 3. adaggerāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. adaggerāveram 2. Person 2. adaggerāverās 3. Person 3. adaggerāverat | 1. Person 1. adaggerāverāmus 2. Person 2. adaggerāverātis 3. Person 3. adaggerāverant |
Konjunktiv | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | 1. Person 1. adaggerem 2. Person 2. adaggerēs 3. Person 3. adaggeret | 1. Person 1. adaggerēmus 2. Person 2. adaggerētis 3. Person 3. adaggerent |
Imperfekt | 1. Person 1. adaggerārem 2. Person 2. adaggerārēs 3. Person 3. adaggerāret | 1. Person 1. adaggerārēmus 2. Person 2. adaggerārētis 3. Person 3. adaggerārent |
Perfekt | 1. Person 1. adaggerāverim 2. Person 2. adaggerāveris 3. Person 3. adaggerāverit | 1. Person 1. adaggerāverimus 2. Person 2. adaggerāveritis 3. Person 3. adaggerāverint |
Plusquamperfekt | 1. Person 1. adaggerāvissem 2. Person 2. adaggerāvissēs 3. Person 3. adaggerāvisset | 1. Person 1. adaggerāvissēmus 2. Person 2. adaggerāvissētis 3. Person 3. adaggerāvissent |
Imperativ | Singular | Plural |
---|---|---|
Präsens | adaggerā! | adaggerāte! |
Futur | 2. Person 2. adaggerāto! 3. Person 3. adaggerāto! | 2. Person 2. adaggerātōte! 3. Person 3. adaggeranto! |
Infinitiv | |
---|---|
Präsens | adaggerāre |
Perfekt | adaggerāvisse |
Futur | adaggerātūrum, am, um esse |
Partizip | |
---|---|
Präsens | adaggerāns, adaggerantis |
Futur | adaggerātūrus, a, um |
Gerundium
Genitiv | adaggerandī |
---|---|
Dativ | adaggerandō |
Akkusativ | ad adaggerandum |
Ablativ | adaggerandō |
Supinum
adaggerātum |